Jag gillar reklamen för AMF pension. Det är själva grejen med påhälsandet som är så himla skön, kanske inte skådespelarna eller dialogen, som kan vara lite väl klyschig och klämkäck (förutom han som har fått skit på vita dojjerna). När jag var liten så var resor i tiden min stora dröm. Jag ville så gärna hälsa på i "förr i tiden" när allt var så fattigt och kolla hur det skulle vara i framtiden med rymdfärjor och sånt. Jag fantiserade ofta om att åka tillbaks i tiden och ändra på en situation, för att något skulle ha blivit på ett annat sätt (ofta om jag gjort något dumt tror jag).
Nu för tiden funderar jag mest på tidsresor tillbaks i tiden. För att uppleva en annan tid, som en fluga på väggen liksom. Och jag skulle så gärna så gärna vilja åka och hälsa på mig själv som 15-16-åring och berätta för mig själv att allt ordnar sig så småningom. Det hade jag behövt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar