En september för elva år sen, eller kanske tolv, köpte jag ett par gula jeans (inte omöjligt att det var på JC) som jag hade på mig när vi småstadsungar (elva-tolv år sen alltså) skulle ut och festa en kväll. Nyklippt var jag, och det var så sensommarvarmt ute att man kunde klara sig med bara en mockajacka. Jag minns att jag hade längtat efter den kvällen, den frisyren och de jeansen så länge. Så blev det som det brukar bli när förväntningarna är mycket högre än vad verkligheten nånsin kan motsvara: med för mycket sprit och för lite vett i huvet slutade kvällen i fylla och samtal hem och genomskådade lögner, i den ordningen. Men vad fin jag var i de gula jeansen!
Några dagar senare sjönk förresten Estonia.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Du hade Dr Martens-kängor också.
Skicka en kommentar