Gomorron Sverige

Så här är det: jag gillar egentligen inte Marianne som programledare i SVT:s ”Gomorron Sverige”. Jag gillar Lotta. Och som nyhetsuppläsare vill jag ha hon med det röda lockiga håret och mjuka rösten – ”God morgon”. Hon menar det – hon vill verkligen att min morgon ska bli God. (tänk när hon i nån vecka fick för sig att hon skulle använda plattång – jag gick nästan över till TV4 trots megapuckot Tilde dePaula.)

Marianne är jobbigt käck och så har hon gjort så många puckade kommentarer att jag tappat räkningen. Lotta kan spänna blicken i sina gäster så att de skärper sig. Men jag skulle nu kunna skrika med full styrka (och jag har en ganska ljudlig pipa): ”-MARIANNE!! KOM TILLBAKS!! ALLT ÄR FÖRLÅTET!!!”

Sommarvikarierna håller på att ta livet av mig. Från början: Anne Lundberg hade aldrig en chans. Men tackar man jag till att co-host:a med Sverker Olofsson får man fan skylla sig själv. Sverker höll på med sin pinsamma skjutjärnsjournalistik (anser han i alla fall själv) i alla lägen. Stackars bokrecensenten höll på att börja gråta. ”-Mmm, men du…” ”-Menar du verkligen att…”

Stina Lundberg kan verka som ett bra kort – men skenet bedrar. Hon lägger in PÅ TOK för mycket egna åsikter – hela tiden!!! Hon drar egna slutsatser och man luras ibland att tro att det är hon som är gästen. På filmrecensioner så avslöjar hon slutet så att recensenten blir upprörd ”- Men det kanske du inte ska berätta”. Ungefär som när Yukiko Duke avslöjade hela handlingen i DaVinci-koden. Jag kunde inte läsa bokfan på mer än ett år för jag försökte glömma hennes oförlåtliga övertramp. Janne Josefsson – se Sverker. Han går i hans fotspår. Allt är en konspiration.

Sedan dök ett par upp som jag missade pga semester – men jag gillar Kattis Ahlström, hon har gjort bra inhopp tidigare. Kristofer Lundström däremot är jag ingen större fan av. Övertydlig och alldeles för lik Ernst Kirchsteiger. Bara en sån sak.

Kalle Brunelius och Elisif-veckan var en katastrof. Bara flams och trams. Pratandes i munnen på varandra. Hällregn när stjärnkockarna skulle grilla ute (inte Kalles fel men ändå.) Jag fick under de värsta stunderna slå över till Barn-trean. Det hjälpte inte heller att både Sporten och Ekonominyheterna hade några nya stjärnor som gjorde grymt dåliga försök att läsa nyheter inom respektive gebit. Särskilt den stackars ekonomireportern. Hon verkade tro att man behövde skådespela sig igenom sändningen.

Sen kommer vi till något som jag inte vet om jag gillar eller föraktar högtidligen – paret Crispinsson/Agardh. Herre gud, hur kan SVT inte ha skrivit in i Agardhs kontrakt (för nåt sånt måste de väl skriva) att hon under inga omständigheter får skratta??? Mänskan är helt otrolig! Hon låter värre än Knäckehäxan! Å andra sidan verkar det avskräckande. Jag köper nikotinplåster idag. Hon skrattar jämt, till och med när barnamördare kommer på tal. Sen ursäktar hon sig.

Jag är dock mycket glad att Vädret fungerat i stort sett prickfritt hela sommaren. Längtar efter Hellen, det måste jag tillstå, men faktiskt inte efter Åsa ”oj jag tror jag kommer börja grina” Rasmussen. Tomas Casselgren är bra. Så även han med krulligt hår liksom mitt oppepå huvudet.

Efter den här veckan är ordningen återställd. Agardh får återgå till att skratta sig igenom nåt Caféprogram eller nåt, Sverker tar sig an sitt älskade Plus och jag får min Lotta och hon med det röda lockiga håret och mjuka rösten tillbaks. ”God morgon”.