Hon som obsessar över absolut ingenting

Jag har lust att blogga om varför jag stör mig på så onödigt mycket - t.ex. Camilla Läckberg. (Jag antar att det enkla svaret är att jag är trångsynt, cynisk och självgod.)

Jag stör mig t.ex. på att det i hennes böcker typ alltid ska serveras inbakad fläskfilé (det finns en matlagningsscen i en av de första böckerna som gjorde mig mer osugen på mat än jag trodde var möjligt), att vardagsrealismen är så extremklyschigt och platt skildrad trots intensiva försök till svulstighet, och på att Läckberg är kompis med Denise Rudberg, som är både asjobbig att se och lyssna på och en extremt dålig författare. Minns när de två var med i en i radiointervju inför sitt kommande tv-program Läckberg & Rudberg, och sa ”folk tror att vi författare har det så glamouröst och äter hummer varje dag men så är det inte” (Tror vi??)

Nu har jag fått ur mig lite hat - men inte lyckats analysera varför jag stör mig. Jag tror jag låter bli och länkar istället till recensionen av hennes nya bok i DN - Lotta Olsson har gjort allt jobb åt mig (på ett sätt som jag aldrig skulle kunna göra). Haha.

Här är några guldkorn ur recensionen som sätter ord på mina känslor inför detta författarskap:

När poliserna väl kommer på något så syns det tydligt att Camilla Läckberg har tänkt "cliffhanger". Någon svarar i telefon, och blir chockad. Någon tittar på en gravsten, och vips faller pusselbitarna på plats. Någon inser plötsligt vem mördaren är.

Aha! säger en eller flera poliser hemlighetsfullt och ljusnar, medan läsaren får streta vidare genom bullfat och dagishämtningar för att sanningen inte ska uppdagas förrän en lagom dramatisk scen infinner sig.

I tre av de hittills sex böckerna får Patrik Hedström också genomföra en gravöppning, vilket är ett förbluffande dramaturgiskt grepp. Man sitter och tänker "å nej å nej, inte en gravöppning nu igen", men jodå: nog är han på väg mot kyrkogården med spaden.

PS: Mo tipsade mig om beefen mellan Läckberg och Leo Lagercrantz (fd Expressen nu med egen blogg). Han skriver att hennes skilsmässa och nya förhållande med Robinson-Martin kom jäkligt lägligt med tanke på marknadsföringen av hennes nya bok. Hahahaha. Hon blev skitarg. Läs här (krönikan) och här (svaret från Läckberg finns i kommentarerna).