Jobbet

Ulrika undrar hur jag har det på jobbet. Så här --->

Skämt åsido. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska skriva om mitt jobb. Eftersom jag är en sisådär halvanonym bloggare och tror att jag så vill förbli, så berättar jag inte precis vad jag jobbar med och var jag jobbar men här kommer en liten beskrivning:

Jag jobbar med systemutveckling och vissa dagar är det precis lika upphetsande som det låter - dvs inte alls. Andra dagar tycker jag att jag har världens roligaste jobb. Nä där ljög jag. Andra dagar tycker jag att jag har världens roligaste arbetskamrater, skulle det nog vara. Jag tror jag skulle ha hemskt svårt att jobba med något där jag skulle jobba mycket ensam.

Hur har jag det här då? Det är väldigt likt många andra arbetsplatser tror jag. Jag sitter i kontorslandskap. Taklampan är tänd - jag föredrar den släckt men vill inte bråka om det. Jag sitter med ryggen mot ett vandringsstråk som är som en E4 - det är jag mindre nöjd med så det har jag bråkat om.

Vi är ungefär 25 st som sitter här där jag sitter, på ett kontor som ligger ca 15 minuters gångväg hemifrån. Väldigt bra läge med andra ord, jag slipper ta bil eller åka sunkig buss. Fikar gör man ca 9.30 och 14.30. Mellan det hämtar jag kaffe ett antal gånger ur vår Selecta-automat, det blir nog 6-7 koppar per dag. Kaffet är inte gott men godare än på mitt förra jobb.

Vi har inte mycket möten. Det tycker jag om. När det är dags för lunch frågar folk om man vill följa med. Det är trevligt. När nåns mobil ligger kvarglömd på skrivbordet slänger man den i papperskorgen. Det är inte så trevligt men visst tyranneri måste tillämpas i vårt landskap, annars skulle total anarki råda med ringande telefoner och höga skratt. Jag brukar hojta och skratta högt och blir då åthutad och hyschad.

Jag tror att jag egentligen är en mardröm att ha som landskapskollega. Som kollega generellt är jag nog en dröm. Glad och snäll. Bakar paj till projektmöten. Tejpar upp bilder på hästar på folks anslagstavlor för att de ska kunna bearbeta sin hästskräck. (Den där hästgrejen var inte en av mina mest briljanta idéer men det ser ganska fint ut)

Alltså, så här blir det när jag ska skriva om vardag. Så himla tråkigt. Och långt! Ser jag nu. Orkar inte göra om, jag ska göra en aktivitetsplan för mitt nya projekt.