Frånvaromeddelande

Det händer inte mycket här nu, jag vet. Mest för att jag känner mig så här. -->

Kommer tillbaks när inspirationen återvänder.

Hallå tjärring

Läser "Och så var den dagen förstörd" hos Ulrika. Har en liknande historia.

Jag får 8 gånger av 10 visa leg på systemet - vilket när man fyllt 30 (trots att jag är faktiskt minsann bara är 32) är lika med en fantastiskt komplimang som kan lyfta en hel dag. En gång stod två av mina chefer bakom mig i kön och skrattade chockat-avundsjukt-hysteriskt när damen i kassan sa "ja och så vill jag nog se din legitimation också". Jag seglade därifrån.

Men - en liten snorvalp tog ner mig på jorden rejält en gång. Han sa "legget också" och jag sa "självklart" med kvittrande röst vilket ledde till att han tittade på mig en gång till, skrattade lite lätt/överlägset och sa "ja, fast du är väl typ 100". Typ 100. Jävla snorvalp.

Ja. Så var den dagen förstörd. Word.

Blogg-chock - och världen skälvde

I morgon kan världen börja skälva. Worlds colliding. Om Hanna kurerat sig tillräckligt ska vi nämligen träffas och dansa Hårgalåten eftersom jag åker på business(!)-trip till hennes hemort - detta efter 2,5 år av intensivt läsande/kommenterande av varandras bloggar. Min hittills enda och faktisk tväldigt framgångsrika (vi har återdejt i maj!) blogg-kompis-träff ägde rum i december när jag och Mo sammanstrålade med Reblo - en träff som senare benämndes "Årets bloggdejt". :) Jag håller tummarna för Hannas tillfrisknande, vässar knätofsarna och övar på handklapp.

Time out

Jag tar nu time out en vecka för en välbehövlig fjällsemester. Är lite trasig efter gårdagens konsert-efterfest, ciggade för mycket och tog nog kanske en öl för mycket också. Har inte så mycket annat att säga om själva konserten, vi kom för sent (3 låtar in i konserten druttade vi in) och det kändes lite som en standardspelning. Inövat och välregisserat. Vi såg jättebra och jag saknade nog bara ett par låtar men de kanske hade spelat nån av dem innan vi kom... Sundance Kid t.ex. Men roligt var det!

Ååååhhhh...

...vad jag vill att det ska bli helg. Jag är på extremt dåligt humör. Kallade just min kollega för "dryga jävel". Tror jag behöver gå och få i mig en öl eller nåt.

Amanda Hobbes

Från Expressen Fredag. Alltså: vad jävla dålig koll dom har.

Jobbet

Ulrika undrar hur jag har det på jobbet. Så här --->

Skämt åsido. Jag vet faktiskt inte riktigt vad jag ska skriva om mitt jobb. Eftersom jag är en sisådär halvanonym bloggare och tror att jag så vill förbli, så berättar jag inte precis vad jag jobbar med och var jag jobbar men här kommer en liten beskrivning:

Jag jobbar med systemutveckling och vissa dagar är det precis lika upphetsande som det låter - dvs inte alls. Andra dagar tycker jag att jag har världens roligaste jobb. Nä där ljög jag. Andra dagar tycker jag att jag har världens roligaste arbetskamrater, skulle det nog vara. Jag tror jag skulle ha hemskt svårt att jobba med något där jag skulle jobba mycket ensam.

Hur har jag det här då? Det är väldigt likt många andra arbetsplatser tror jag. Jag sitter i kontorslandskap. Taklampan är tänd - jag föredrar den släckt men vill inte bråka om det. Jag sitter med ryggen mot ett vandringsstråk som är som en E4 - det är jag mindre nöjd med så det har jag bråkat om.

Vi är ungefär 25 st som sitter här där jag sitter, på ett kontor som ligger ca 15 minuters gångväg hemifrån. Väldigt bra läge med andra ord, jag slipper ta bil eller åka sunkig buss. Fikar gör man ca 9.30 och 14.30. Mellan det hämtar jag kaffe ett antal gånger ur vår Selecta-automat, det blir nog 6-7 koppar per dag. Kaffet är inte gott men godare än på mitt förra jobb.

Vi har inte mycket möten. Det tycker jag om. När det är dags för lunch frågar folk om man vill följa med. Det är trevligt. När nåns mobil ligger kvarglömd på skrivbordet slänger man den i papperskorgen. Det är inte så trevligt men visst tyranneri måste tillämpas i vårt landskap, annars skulle total anarki råda med ringande telefoner och höga skratt. Jag brukar hojta och skratta högt och blir då åthutad och hyschad.

Jag tror att jag egentligen är en mardröm att ha som landskapskollega. Som kollega generellt är jag nog en dröm. Glad och snäll. Bakar paj till projektmöten. Tejpar upp bilder på hästar på folks anslagstavlor för att de ska kunna bearbeta sin hästskräck. (Den där hästgrejen var inte en av mina mest briljanta idéer men det ser ganska fint ut)

Alltså, så här blir det när jag ska skriva om vardag. Så himla tråkigt. Och långt! Ser jag nu. Orkar inte göra om, jag ska göra en aktivitetsplan för mitt nya projekt.

Saturday night

På lördag är det Kentkonsert. Jag undrar när jag ska börja längta. Jag längtade jättemycket för några månader sen, men det har liksom klingat av. Kanske för att man går och väntar så länge på att se ett rätt mediokert band (väntar länge = tid mellan biljettsläpp och konsert). Längre än vad jag väntade på Marilyn Manson tror jag. Och Red Hot Chili Peppers. Minns inte när biljetterna släpptes men det var bra länge sen.

Sist jag såg dem var i Östersund 2005, då hade vi väldigt roligt och konserten var jättebra. De brukar vara bra live och jag ser fram emot att få höra vissa av de nya låtarna live för att höra hur de gör sig på en stor scen (Columbus, LSD någon, Generation Ex). Jo jag har nog börjat längta nu. Nu när jag tänker efter.

Bilden är från Kent-konserten i Östersund 2005. Jag var lika suddig som bilden.

Ser ni han bakom Luuk?

Nån låtskrivare/kebabtallriksätare i svart tischa. Ser fullkomligt bukspänd ut.

Hur mycket jag än vill kräkas pga detta

så tror jag ocskå på max 100 kilo till Globen denna kväll. Dvs Bengtzing & Perelli.

Ja, Belgrad.

Säger CB.

Bengtzing/Perelli

Säger J.

Glögg-chock

Det här skulle ju bli censurerat?

Ok you're in men...

..till Belgrad får du byta ut de där männen bakom. Skicka tillbaka dem till Birka Cruises fredagsunderhållning where they belong!!

Är det förresten Belgrad?

Snäckvisning!

Fläkt! Snäckvisning! Och fanimej samma herrarna Fläskpung igen! Och där var bryggan!

(Är dock avundsjuk på femtikilosspirorna. Jag vil ha.)

Challan!!!

Hundra spänn på fläktmaskin. Nån emot?

Fronda

Kebabpizza, slivovica... fast något bättre. Tycker vi.

Kan gå hem i Östeuropa. Tror vi.

It's Mo!

Som alltså också livebloggar denna härliga kväll! Publiken är fantastisk!! Åhhh!

Vi vill ha medved!!!

Björn alltså. Björn Gustafsson.

Sibel = boring. Känns som ett bidrag från Ukraina.

Jag undrar fortfarande

om det är sant att Håkan Hemlin skulle gifta sig med Christer Pettersson.

Bränn! Bränn!!

Fryser Nordman och Wester (tänk att vi minns att han heter Wester) jämt? De har alltid fleece/stickat.

Detta skulle Nanne Grönvall gilla. Lite Hårgalåten!!

Textförfattarna

Alla ser ut som om dom äter mycket kebabtallrik och läser Johanne Hildebrandt och Sagan om Isfolket.

Jag ska inte klippa mig som Linda Bengtzing

Det här låter lite som "Jag ljuger så bra". Men jag gillar bältet! Är lite inne på skotskrutig till min "bröllopsklänning" faktiskt.

Hitlers hantlangare

Mycket misslyckat klädval. Och låtval. Ser ut som en föråldrad Martin Rolinski - som visar allt han äger & har. Och vad är det för stor-arslade manliga dansare han har? Mullrumpa-08 med gigantiska skrev? Herrarna Fläskpung? Me no likey.

Dixie Rippoff!

Vad fan är det här? Refrängen är ju en totalrippoff på min favvolåt "Not ready to make nice"!

Versen är sanslöst trist. Ainbusk a la 1990.

Tricia Guild goes småfågel?

Han blir mer och mer fågellik (och lik ett fågellik) för varje år som går, Niklas Strömstedt. Nu kommer klappet. Man spelar inte under klappet. Men - möjligen tre vilda bebis.

Sidospår

Insåg igår att om Karl-Petter bara håller igen käftjäveln så är han ur vissa vinklar en BILF.

Festivus Karlskrona

Nu kör vi!

Liveblogg?

Jag är i valet och kvalet huruvida jag ska liveblogga ikväll eller inte. Det är en svår lördag.

Omoraliska

Jag tror att de flesta som är med i Lets Dance ligger med varann. Alltså: det är inte som en ormgrop, att alla ligger med alla, men flera av de som dansar i par ligger definitivt med varann.

Ormgrop?? när användes det ordet senast?? Jag är rätt töntig faktiskt.

...med en skadskjuten kråka i famn

I morse höll jag på att halka på en död kråka. Den liksom bara låg där, på gräset, med det lilla fågelansiktet nedåt och bara... var död. Jag blev lite ledsen.

Det här programmet ska jag se med skräckblandad förtjusning. Är både nyfiken och äcklad i en salig blandning, men nyfikenheten och snask/förfasningsbehovet tar nog över och gör att jag kommer att sitta bänkad.

Är egentligen lite kluven till konceptet, dvs att visa uppenbart psykiskt sjuka människors kylskåp med mat från 1995, övrigt bråte vägandes 2,7 ton ("I vardagsrummet finns en kundvagn, reservdelar till en Volvo Amazon, en surfingbräda och en polsk radioatomklocka.") samt exotiska krälande smådjur i badrummet. Men vafan. Är man en mediahora så...

Tips! Smycken och annat skoj!

Jag vill igen tipsa om underbara Caroline som genom sitt schyssta varumärke Cakka tillverkar smycken av egna fotografier och foton som ni själva skickar in.

Cakka säljs bland annat i dessa butiker:
Blammo
Grandpa
Tjallamalla

Finns också i SUNDSVALL, Martins, Torggatan 2. UPPSALA: Stickspåret, Roslagsgatan 1, MALMÖ: Tjallamalla, Davidshallsg. 15 NORRKÖPING: Norrköpings Konstmuseum, Kristinaplatsen

Lördag

Jag köpte inte gymkort. Men jag ska göra det måndag eller tisdag till veckan. Annars måste jag lämna tillbaks den fina fina Bondelidtröjklänningen jag köpte idag. Jag älskar den. Ska se om jag hittar nån bild.

Jag fick också fina smink-tabort-grejer från vår nyöppnade Apoteket Shop, en så fin Shop att det känns som att handla på Sephora. (Nästan). Det kommer fram en liten dam i vit rock typ 2 sek efter man kommit in och undrar om man hittar det man söker. Me like. Köpte div. snyggprylar från MQ och en mängd fina basplagg från Indiska. Jag var helt lös. Indiska is the shit när det kommer till basplagg. (Basplagg är en term jag avskyr för jag känner mig som 50 men jag tycker det är så ANVÄNDBART.)

Vad fick jag mer idag... jo. En rullgardin från Mairo.Och en dörrmatta. En fin fin bunke (ett av svenskans fulaste ord, next to Bröstvårta, en plastskål av bästa sort kan man väl säga) blev det också.

Efter allt detta var jag så glad och pratade så mycket att när vi kom till Ica för att handla lite grejer inför helgens matlagning så fick jag följande kommentar från käraste B: "Du blir ju helt HÖG av att shoppa". Och det är nog sant. Jag var småhög i flera timmar.

Eftersnack

Är uppriktigt lite rörd över Fridas gråt. Låten hörde vi inte första gången men nu andra gången så satt vi med sommar-Sverige-känsla och gungade med. Svenne-bra är den definitivt. Och vi är nog mer svenne än vi tror.

BWO var det näst minst dåliga alternativet. Helt OK att de gick vidare ur den här skaran. Cocacarola. vad var det för något?

?

Hon upp å hoppa, är den hon som sjunger om "alla sina hål"?

Association

"Under mitt tunna skinn" känns som "Under min förhud". Faktiskt.

Fråga från en syster till en annan:

Mo, vem hejar du på?

Allvarligt.

Jag vill att ALLA ska åka ut.

Question

Varför har man sladd på mikrofonen? Som nån slags coolhetsfaktor?

BWO gillar Seinfeld

Nja.

Det här var verkligen inte bra. Jag håller mig till att bara gilla Eskobars första skiva.

Är inte det hon som spelar Eva i Adam & Eva?

Combination: hair flip with a giggle.

Hur kan man tro att det här ska funka??

Melodi nr 6 - las Ketchup

Ja det här var faktiskt Las Ketchup.

Tillbaks på ruta ett

För mig är faktiskt Patrik Isaksson och Andreas Vaheterhannurå Jonsson samma person. Dessutom otroligt ointressant musik.

Betyg: ingen Vild Bebi

Sena in - men Borka Borka är tillbaks!

Kommer in mitt i låt 4 med nån slags vindmaskin och Borka Borka-kör. Det här funkar inte. Nästan så man ser snäckan när slitsen hamnar rätt.

Festivus Linköping

Redaktionen är splittrad men jag fortsätter att liveblogga. Tillsammans med schlageragnostikern B denna gång.

Lika som bär

Tony Irving är, i sin nya artificiella frisyr/färg, rätt lik Jude Law som han ser ut i filmen A.I. Eller hur?

Frågor att fråga en rättvis Gud

Hur blir man lycklig? När bestämmer man sig för att bli vuxen? När ska jag hitta en frisör som förstår mitt hår? Hur hittar jag den ultimata mascaran? När är sista gången jag är bakis? När har jag pengar över efter den 11:e i månaden? Varför bryter jag alltid av en nagel när jag fått alla 10 lika långa? Vem ska trösta Knyttet? Kommer jag nånsin att få se Madonna live? Varför har folk börjat lämna kommentarer på vårt mer än två år gamla inlägg om Emilia De Poret? Ska det månne bli Vilda Bebins Bam Magera?

Ska jag ta mig i kragen och köpa träningskort i morgon?

Kommer jag att använda det till att trimma till min trinda lilla ponnykropp? Eller, inte så mycket ponny. Mer en otränad kallblodig travare.


Svar till ha_ha@notsomuch.com

Skamligt

2 rätt av 7 möjliga
Så svårt var det väl ändå inte?

Av de 23248 personer som hittills gjort testet, klarade du dig bättre än 786 (3%).


Så fick jag på DN:s nutidstest. Jag hade rätt på en fråga om Michael Jackson och på en om Amy Winehouse. Kanske ger en hint om vad jag borde ägna lite mindre tid åt. Haha.

(Det roliga var att jag tyckte att det gick bra när jag gjorde testet! Tänkte ”jag kommer nog ha 6, kanske 7 rätt”.)

Superman

Alltså: här sitter vi och äter frukost (Mo's underbara nybakta bröd som fått kalljäsa över natten!) och kollar Scrubs, bestämmer oss för att Zach Braff är AILF och letar bilder på honom på nätet. Och vad händer? Vi ramlar över denna bild. Det är ödet.

Vaughn & Ridge

Post-Festivus kollar vi på Dodgeball. Vi gillar både Ben Stiller och Vince Vaughn.

Om Jo skulle vara man och typ engelsk/amerikan så skulle hon vilja heta Vaughn. Om Mo skulle vara man och typ engelsk/amerikan så skulle hon vilja heta Ridge.

Breaking News

Nästa år ställer Vilda Bebin upp i Festivus.

Hmmm...

men rångedahls brallor, bensträck och falsksång är inte till deras fördel.

Hurra

fint att blue man group/rångedahl gick vidare.

KVACK?

Det är ju ändå lite trist att folk pity-röstar på frk Nielsen bara för att det är femte gången gillt. Nu vill vi se tårar, Sanna!!!! Oj, nu är hon liksom fast och beslutsam! This is me!, liksom. Eeempty...I must move on! Nu börjar hon bli musikalstjärna!

Tråkigast med Festivus

Att det alltid ska vara lokala kulturförmågor som spelar levande tulpaner/sköten. Kan de inte slänga in Marilyn Manson i stället (tycker Jo)? Då skulle det bli "åka av". Eller fan vad kul om Blue Man Group kom in på scenen och rev av ett nummer!

Luuk...

...har lånat CB:s kavaj från Grammisgalan.

Vår röst hamnar på...

...röDBögsen (aka blue man group aka jovan radomir experience aka rönnerdal)

Live från Studion

Vin, blogg, TV. Mo's hand till höger. Jo till vänster.

Telefonslussen stängd!

Vi glömde ju rösta..

Melodi nr 8 - Mormors hosta

Mo: Tänk om saker och ting ramlar av på Carola om man tar i henne på fel sätt?? Jonsson kommer alltid att ha Glorious-röst.

Jo: När kommer vindmaskinen/hårblåsen? Varför har de klätt Carola som ett litet wienerbröd?

Mo: Liten halsduk verkar vara the shit hos melodistylisterna..

Jo: Carola verkar otålig, var är hon på väg när hon marscherar och stampar omkring på scenen? Jag är fortfarande fascinerad av hennes barm!

Betyg: 2 Evighet av 5 möjliga

Melodi nr 7 - har hört den på radio!

(Den här låten hävdar Mo att hon hört på radio igår.)

Alltså: melodin är väl småklämmig, mest för att den känns lite exotisk. Måste man alltså dricka slivvo för att få ner keeeebabpizzan?
Den här tror vi kommer att gå vidare till Andra Chansen. Och den kommer att finna som folks ringsignal under en lång tid framöver. Det här var lägre än braksvenne, Carreca.

Melodi nr 6 - sista försöket!?

Det känns som om Sanna Nielsen inte gör nåt annat än är med i Melodifestival och inte vinner. Ok, hon är med i lite sån där "Slottsrock" också. 5 gånger har hon varit med i Festivus.

EXTREMT tråkig låt. Värre än Borkarövarna. Det här blir betygslöst. Duett med Marie Picasso skulle hamna lägre i
betyg men knappast något annat.

Är hon inte lite lik Jenny Beltran?

Not: Blue man group

Melodi nr 5 - Rönnerdahl var ingen ekorre!!!

Mo: Vafan! Han den där? Är det Blue Man group? Jovan Radomir, vad gör han där?

Jo: Varför ser dom ut som Nordman? Och låter som Erasure? Och Mika? Och Scissor Sisters?

Men - det här lät inte så dumt! 4 Vilda Bebis!

Melodi nr 4 - Du är är så yeah yeah, wow wow.

Mo: Har han varit med i Big Brother? SÅ utstuderad klädsel. Vem är han?

Jo: Är det inte den Alexander som varit ihop med Paris Hilton?

Mo: Nej, det var Wäggö von Zweigberg.

Jo: Jaha.

Mo: Men han ser ju ut som sångaren i My Chemical Romance!

Jo: Jaha, det där bandet som han Morgan i P3:s Christer är med i?

Melodi nr 3 - rövsång

Bo bo bo bo bo Borka åh Mattis åh Mattis...

Falsk rövarsång för en äkta rövarhövding?

Betyg: 1 Vild Bebi

Melodi nr 2 - den har vi hört förut

Det här lät precis som Lasse Lindh!

Melodi nr 1 - make a noise and make it clear

Låten var ju en totalrippoff på John Farnhams "The Voice". Faktiskt.

Och kläderna var väldigt mycket Idol.

Betyg: 3 Vilda bebisar

Redaktionen är samlad

Vi har gjort oss redo för kvällens stora event: Melodifestivalen. Mo befinner sig, dagen till ära, hos Jo för att LIVEBLOGGA från vår soffhörna, tittandes på Melodifestivus.

Statement

Vilda Bebin säger unisont (vi är rörande överens om detta):

Vi har väääldigt svårt för Hästpojken. Och Mustasch, fastän vi inte ens är Säkra! (ska börja sätta utropstecken efter alla former av det ordet) på att vi vet hur de låter. Vi vet väl egentligen inte riktigt vad det är som triggar denna anti-ighet, men generellt så tror vi att vi har svårt för band som ska vara sådär pretto och heta sånt som Hästpojken (alla liksom ååh Hästpojken) och Mustasch. Och Säkert! med utropstecken (fast Jo tycker att Annika Norlin i sig är ganska bra).

Noterat:

Göran Greider säger "interjuva".

Vad har jag gjort?

Jag är rädd att jag just ätit en lite tveksam gulaschsoppa. Hur fort märker man sånt?

i-landsproblem, jag vet.

Har upplevt ännu ett traumatiskt foundation-köp på Kicks. På mitt Kicks fattar dom ingenting. Jag ska sluta handla där. Vet inte hur det gick till men nu sitter jag här med Cliniques Perfectly Real foundation. Dessvärre tror jag att jag redan provat den. Och dissat den.

Ett mål uppnåddes i alla fall - jag köpte inte Helena Rubinstein igen. En liten tjej med ett ansikte som hade en färgkombination av ljusorange och knallorange (solpuder-OD!) kollade på mig som om jag var dum i huvudet när jag ville ha ljusare och ljusare. Hon visade mörkare och mörkare - "du måste ha lite färg". Man kan säga att jag var lite mer åt "porcelain" och "beige faire" medans hon var mer "fuzzy peach" och "bronze du soleil". Haha.

Usch, jag sniffar på en av varianterna hon provade på mig (Diorskin?) och den luktar gammal kärring. Jag vill ju bara hitta den ultimata mascaran och den ultimata foundation:en så jag kan beställa dem på nätet sen! *grin*

Pekar ut riktningen igen.

Vi kör lite mera presidentval och dess följder

Kolla det här klippet. Det är från SVT:s 7.30-sändning och visar när Bo Inge Andersson får vad som förefaller vara en liten liten orgasm när han analyserar resultatet från "Supertisdagen". Håll utkik mellan 1.30 och 1.47 in i klippet när han ska beskriva John Mc Cain. Det är då det händer. Och Anna Flemming ser det också och kan inte hålla sig för skratt.


Seriöst alltså. USA:s presidentval måste vara ett slags långtdraget klimax för alla politiska kommentatorer.


Dessutom - John McCains fru (hon som alltid står bredvid honom med stramt blont hår och applåderar) är läskigt lik CC Babcock från "The Nanny". Kolla bara. (På den här bilden har hon dock lite för fluffigt hår. Hon är mer lik på TV-bilderna.)

Obama for President

Jag tänkte att jag skulle heja på mr Obama. Mest för att jag inte tror att jag skulle palla att se Hillary med sin hår-hjälm nicka, peka och överartikulera "Thank you!" "THANK you!" "Thank YOU!" under en hel presidentvalskampanj. Det börjar räcka redan nu.

Bilden är extremt stulen från DN:s förstadsida.

Nya användningsområden

Det här var bland det äckligaste jag har läst. Kolla receptet på bröstmjölksbröd! Man vill väl inte äta sånt som varit i en annans kropp! Hur naturligt, fint och näringsrikt det än må vara.

Skulle ni äta bröstmjölksbröd hemma hos era vänner om det skars upp en limpa sådant när ni är där och fikar? Och löddra upp med kompisens egenproducerade bröstmjölkstvål när ni tvättar händerna?

Jag ser fram emot fler recept och användningsområden för div. andra kroppsvätskor. (Jag var tvungen att redigera och ta bort mitt exempel. Det blev FÖR äckligt.)

Om snytningars tonlägen

Har hittat min dagbok från 2000/2001 i word-format och har spenderat en lång stund med att längta tillbaks. Delade lägenhet med två kompisar, pluggade, partajade och livet lekte verkligen. Dagboken består tillstor del av nonsens, sprudlar av glädje och jag mår verkligen bra av att läsa den.

Denna lilla text skrev jag i februari 2001. Varning för snyt-overload.

Har alltid fått höra att jag snyter mig för högt. Folk har skämts för mig på otaliga ställen, bland annat bibliotek, affärer, etc. Jag har en speciell teknik som innebär maximalt utnyttjande av den kraft som en snytning kan innebära, på kortast möjliga tid. Alltså hårt, snabbt, och högt. I mitt barndomshem hördes ofta kommentaren: ”Nu gick båten” från lustiga föräldrar och syskon. Ett syskon som för övrigt inte borde få snyta sig över huvud taget, så mesigt snyter hon sig.

En nackdel, och det är också den enda så vitt jag kan se, med effektiva snytningar är då man är riktigt förkyld, och måste snyta sig kanske varannan minut. Man blir då lätt yr, och får också rätt ömma slemhinnor eftersom vibrationerna som utvecklas blir så ofta återkommande. Man kan då behöva gå ner ett par watt i effekt under de värsta dagarna.

Nu upplever jag för första gången att jag kan snyta mig fritt. Jag bor med två människor som inte bara accepterar att jag snyter mig effektivt, de t.o.m. finner det hemtrevligt!! Den ena är även min snytsyster, hon snyter sig, om än inte lika högt, med samma ambition som jag. Den andra personen ligger mig varmt om hjärtat sedan hon sagt att hon saknar mina snytningar när jag är borta. Ha!

I morse gick jag & L (ja hon är snytsystern) vår vana trogen in på en snytanläggning här på skolan innan vi skulle äntra föreläsningen. Vi snöt oss i omgångar, och jag uttryckte min beundran för L:s snytning, eftersom den var mer dov än min egen, vilken jag ibland kan uppfatta som lite för gäll. L uttryckte samma beundran för min, och sade att hon tyckte att HENNES var för gäll... Sedan kom vi fram till att man upplever sin egen snytning annorlunda än hur andra upplever den, eftersom snytljudet ju är i ens eget huvud. Utåt upplevs nog snytningen ett par oktaver lägre. Jag har alltså en dovare och finare klang på min snytning än vad jag tidigare trott. Jag är glad. Tänk vad lite det krävs!

Varma hälsningar från Eder Jo, busig och private by default.

Nät-piraternas nya hufvudbonad

Denna bild använder Expressen för att symbolisera "piratnerladdningen". Skulle tro att de skapat den själva. "Vi måste ha nåt piratigt och hemligt, typ en med uppdragen huvtröja eller en papperspåse med en Pirate Bay-logga på" "Palle kan fixa det, han är en jävel på Photoshop".

Men varför är loggan uppåner på papperskassen? Det sabbar ju varenda liten tillstymmelse till möjlighet att nån skulle tro att det finns riktiga Pirate Bay-kassar.

Jag börjar dock fundera på om det faktiskt finns riktiga Pirate Bay-kassar - endast tillverkade i syfte att sitta på folks huvuden när de laddar ner piratfiler. Med loggan uppåner. Haha.

Disclaimer: jag vet inte om det här är för smaklöst...

...att skämta om men jag ska sluta stoppa huvudet i grejer. (Se mitt inlägg längre ner, punkt 5)

I dunno

Hörde på P3 i morse att man gjort en undersökning om de vanligaste meningarna i svenska språket (tal). På första plats kom "Jag vet inte" (!). På andra plats kom "Var är du?"

Det där är lite intressant. Tvåan förstår jag helt och fullt - den måste ha kommit med raketfart när mobiltelefoner dök upp i varje mans hand. Det är ju det första folk säger när de ringer upp nån - "Var är du?"

Men nr 1? Kan det vara så att man alltid börjar med en disclaimer när man svarar på en fråga eller börjar/avslutar ett resonemang? Jag vet inte.

Jo - the truth shall set you free

Ok. Vilda Bebin x 2 har blivit utmanade av Ulrika att skriva "de sju sanningarna" om oss själva. Här är jag. Det finns med all sannolikhet massor av obehagliga sanningar om mig men jag ska försöka hålla det på en lämplig nivå:

1. Jag är alltid alltid rädd att jag ska ha slut på pengar. När jag betalar med kort eller ska ta ut från bankomaten eller om jag lägger in räkningar. Spelar ingen roll om jag fått lön samma dag och att jag rent logiskt faktiskt VET att jag har pengar - jag har ändå en rädsla att kontot ska vara tomt.

2. Jag hatar att ha det tyst omkring mig. Värst är det att vara ute och gå utan musik eller någon att prata i telefonen med. Att vara ute och gå ensam överhuvudtaget är skittråkigt.

3. Jag är en bekräftelse-junkie. Går igång på att höra att jag är rolig, bra, duktig. Lite som en hovnarr.

4. Jag tror egentligen inte, innerst inne, hur mycket jag än försöker tro, att jag någonsin kommer att kunna sluta feströka.

5. Jag har en tendens att fastna i saker - exempel:

a) fingret i en tvättmaskin (i låset, ville se om man kunde fastna om man stack in fingret, det gjorde man. Rejält.)
b) knät i en trappspaljé. Jag fick sitta fast tills min kompis pappa kom hem och bände loss mig. Jag fick fika serverat under tiden, jag satt där några timmar.
c) huvudet i en morgonrocksärm. Jag ville se om det fick plats. Det gjorde det men jag fick inte ut huvudet igen.

Alla dessa saker har jag faktiskt gjort när jag varit ganska så stor. Dvs. jag har varit fullt medveten om att jag försökt trixa in något i något och att jag kan fastna.

6. Jag har en tendens att av ren barnslig trotsighet ogilla och dissa saker som andra gillar/fastnat för/är besatta av: Per Gessle, wasabinötter, sudoku, Helen Sjöholm, färdiga marinader och såser, barn, delfiner, valv, Prison Break, Phuket, Lets dance-Martin, Arn, ja listan kan göras oändlig.

7. När jag och min syster var små och lekte indianer fick jag heta Vita Kroppen.

The truth and nothing but the truth

Ulrika bad om 7 sanningar. Jag ger 7 sanningar:

1. Jag känner empati med döda ting. Alltså tycker jag synd om typ köttfärspaketet/mjölkförpackningen ingen vill köpa för att det är lite kantstött. Och flyttar tillbaka felplacerade saker i affären för att "den ska få va med sina vänner, de andra apelsinerna/blå shortsen/lantchipsen".

2. Jag älskar Britney och kommer aldrig att tycka att hon är slut/dålig/galen och jag tror att hon och jag skulle kunna bli bästisar. Jag har till och med drömt om det (alltså på natten-drömt).

3. Jag skrev en gång (tror det var 1995) en insändare till Pop och tackade Andres Lokko för hans artikel om Morrissey. När den blev publicerad blev jag queen bland indiefolket på skolan i typ två dagar.

4. Jag skulle i stort sett kunna äta jämt.

5. En av mina absoluta favoritfilmer är Frankie and Johnny och när jag var liten (ja, eller tonåring) hade jag den på video och kollade varje kväll tills jag somnade. Jag brukade hålla mig vaken tills när hon kommer hem och hennes granne har byggt om hennes bokhylla som hon ska ha elefanter i.

6. Ibland testar jag om jag tycker om folk genom att till exempel:

- skämta om konstiga saker som att alla belgare är gifta med sina systrar/barn och se om de skrattar eller börjar förklara att "nej det är de inte alls" för de "känner minsann en belgare och han är skittrevlig"

- säga att "om man slänger ut 100 000 på sitt bröllop är man ju helt sjuk i huvet" när jag vet att de har gjort det för att se om de går in i försvarsställning: "vadå det är ju nåt man har drömt om hela livet ända sen man var en liten flicka" eller kanske säger nåt dräpande tillbaks som att "ja hellre det än att snålbjuda som ni gjorde" (= mycket roligare svar)

7. När jag och min syster var små och lekte indianer fick jag heta Gula Tanden

Spice upp your life

Dialog mellan man och kvinna på ICA Maxi:

"Du, vi har ju slut på krydda, det ska vi nog köpa."

"Vilken ska vi ta då?"

"Vi tar den här pastakryddan, den tyckte vi ju om."

Skön inställning.

The bitter aftermath

Jag hann inte ens glädja mig åt att 4 års skitradio äntligen är över - nu ska P3 sända Förnimmelse av Deluxe under 10 lördagar på bästa radiotid. I två jävla timmar. Får trösta mig med ny omgång av Mammas nya kille istället. Onsdagar 16.08.

Schyffert-följetongen

Mail från Mo:

det där med whale hade jag glömt! men minns du inte att jag redan på sommaren hade gått fram till schyffert på lollipop och bett att få ta kort på honom? jag ska försöka leta fram det och lägga ut på bloggen.

Och jag minns faktiskt svagt att hon tog ett kort som hon sedan skickade till mig i USA. Det ska letas foto i helgen. På två fronter.

LSD, någon?

Drömde i natt att jag tog LSD. Två små LSD-pluttar åt jag och sen fick jag dåligt samvete och ringde mamma och berättade vad jag gjort. Och spottade ut dem, halvsmälta. Varför jag tog två? För det är så jag gör med medusin, om det står 1-2 tabletter 3-4 ggr dagligen så tar jag 2. Alltid två.

När jag sumpade min chans till evigt liv

Reblo har skrivit så fint om djupa popkulturella upplevelser. Jag har funderat ett tag på om inte jag har någon sådan, men jag har inte kommit på någon som ens är i närheten av del ett, två och de fantastiska berättelser som finns bland kommentarerna. Men - en sak har legat och gnagt lite sådär i bakhuvudet.

Jag ska berätta om ett "möte" med en dåvarande ikon och idol of mine - Henrik Schyffert. Detta får kvala in som min djupa popkulturella upplevelse för den har naglat sig fast och jag kan fortfarande känna skammen svida i kinderna. Året var 1995. Platsen var Boston, USA, och en liten klubb på Lansdowne street som hette Axis. Jag arbetade som au-pair och hon som bott i familjen innan mig hade varit flitig med att registrera sig på div. klubbar inne i stan, vilket medförde att jag fick massor av reklam och inbjudningar till spännande fester, fester som jag sällan kunde gå på eftersom jag var 19 år och hade ett taskigt falskleg som ingen vakt i världen gick på förutom de på sunkklubben Zanzibar och där var det aldrig glammiga fester.

En dag dimper ett kuvert med en grön lapp i ner i brevlådan - jag plockade väl upp den en sisådär 20 sekunder efter att den landat. Att vänta på brevbärarbilen var höjdpunkten på en annars rätt långsam arbetsdag. (Minst en gång i veckan låg där ett tjockt brev från lillasyster som då gick första året i gymnasiet och gärna meddelade allt om gymnasiefester och nya skivinköp.) Brevet från Axis innehöll reklam för torsdag 28 september då Blur var huvudattraktion. Blur var relativt okända i USA - därav det ungdomsgårdsmässiga arrangemanget. Jag var lite småförtjust i Blur på den tiden så jag tog mig lite tid att titta på resten av lappen. Under Blur står det.... Whale. Jag hade köpt Whales singel som de släppt i Sverige och även spanat in dem på Lollipopfestivalen samma sommar, 1995. (För övrigt då jag såg Kent första gången, kanske har jag mer att hämta i det här området ändå!)

Jag hade varit småförtjust i Henrik Schyffert ända sedan "I manegen"-serien, som jag brukade titta på med min mamma när jag kom hem efter sena kvällar på stan, första omgången sändes sent sent på kvällen. Därför gillade jag ju också Whale per definition - HS var ju med - och nu skulle de spela på Axis. Som faktiskt släppte in folk under 21 - jag tror de satte stora feta kryss med spritpenna på våra händer så att vi inte skulle kunna handla i baren. Vi var tre jätteengagerade och uppspelta kompisar som gick på Axis den kvällen. Skulle det verkligen vara svenska Whale som skulle spela? Och - skulle vi få en chans att mingla lite med dem?

Gud hörde våra böner. Innan spelningen - Whale var förband - så såg man Henrik, Cia och den andra lite titt som tätt bland övriga gäster. Vi var dock för fega för att göra ett move. Så tog jag mig i kragen och tänkte att jag minsann inte ville vara en feg liten lort. Snart fick jag min chans att briljera - Henrik Schyffert satte kurs RAKT mot mig och jag tänkte "det är nu eller aldrig. Säg nåt smart. Säg nåt roligt. Den här chansen kommer inte igen". Precis när han passerar så gör jag det. Jag öppnar munnen. Och säger... (här kommer den krypande, skammen):

"- Heja Sverige"

...

Jag tror jag är färdig där. Men här nedanför finns en bild av den gröna flyern jag fick i min brevlåda. Observera att jag gjort en liten stjärna framför Whale.

Filth

Tidningarnas nya favoritord: "Snusk"

Ett par exempel från Expressen:

Icas kunder rasar mot köttsnusket

Bilderna som avslöjar köttsnusket

Kalsongsnusk drabbar badhuset i Linköping


...och här ha de fått till TVÅ snusk - redan i rubrik och ingress:

Tvingas stänga på grund av snusk
Miljöförvaltningen tvingar Sveriges äldsta Kinarestaurang - Kinesiska muren i Göteborg - att stänga.
Orsaken: snusk.
- Köket var väldigt smutsigt, säger livsmedelsinspektören Susanna Ulander till GT.se.

Funderingar post-idrottsgalan

1. Hur gjorde Carola för att låna Anna Books bröst?
2. Var Björn Eriksson full? Annars: varför kryck-viftandet?
3. Var det Bosse Parnevik som spelade Anders Pärson, Anjas pappa?
4. Var det fler än jag som tryckte på "mute" när Sven Tumba gick in på sjunde omgången av "sista matchen är inte spelad"?
5. Har det inte slutat vara roligt med tjockisar i tajta trikåer? (Claes Malmberg)
6. Kan inte Zlatans flickvän le? Alls?
7. Hade Carolina Klüft sytt sin kavaj med extra markerade axlar (för hon behöver ju markera sina axlar) själv eller köpt den på Ellos?
8. Bengans historia - totalt poänglös. En enda person skrattade, säkert nån gammal handbollsspelare. Honom zoomade de in hela tiden. Jag blev generad.
9. Peter Settman var faktiskt bra. Och rolig. Proffsig.
10. Jag gillade opera-Ehrnman. Tänkte "men guuud, ska de ta in en operasångerska, varför..." men fick omvärdera.

Tänk vad roligt med Idrottsgala.

Hår som jag inte förstår del 3

Kan någon som sett SVT:s morgon-väder hjälpa mig att utröna om Pererik Åberg håller på att odla energiskog?

Topp 3

Hörde att Nicolas Sarkozy ska samarbeta med Libyen, Algeriet och Marocko angående byggande av nya kärkraftverk. Precis de länderna skulle jag också ha valt att samarbeta med i den frågan. Nu ska jag återgå till att planera nästa veckas resa till Tikrit.

Red, White & Crüe

Jag fick en Metallica-DVD av gulle-syster i födelsedagspresent. "Some kind of monster". Hon vet minsann att jag är en sucker för rockumentärer (can't believe I just wrote that) och biografier. Såg den två ggr på rad. Först vanligt och sen en gång till med kommentarer påslagna - kommentarer av bandet som sitter och tittar. Gluttony!

Jag sträckläste "Heroin Diaries: a year in the life of a shattered rock star" på julledigheten. Efter det har jag varit närmast besatt av att ladda ner Mötley Crüe-program från VH1 (tror faktiskt att de heter "Rockumentary"!), konsertfilmer och detaljkolla på deras vidjos på Youtube, allt för att se om Nikki Sixx är hög på knark.

Vill ni ha lite roligt - kolla in videon till "Looks that kill".

...

Lyssnade på "Boys in the girls room" (eller om det är tvärtom) med Melody Club när jag gick till jobbet. Totalt onödig låt. (Hela Melody Club är f.ö. rätt onödiga).

Jag är inte släkt med Pavlovs hundar

I våras hade jag soppa i hela väskan när jag kom fram till jobbet. Plånboken var indränkt i citrongräsochingefäradoftande sörja och jag spenderade säkert tjugo minuter med att sanera väska + plånbok med innehåll under rinnande vatten. De kraftiga sömmarna på min American Eagle-plånbok har fortfarande en touch av thai.

Upprinnelsen till den incidenten var att jag tatt med mig min lunch-soppa i en inte alltför tät matlåda - locket hade glappat och under min glättiga promenad till jobbet så hade betydande mängder soppa skvimpat ut. Grejen var den att jag faktiskt tänkt tanken att transportera soppan i en plastpåse i väskan eftersom jag tänkte "det vore ju inte roligt om det rinner ut soppa i väskan" men - eftersom jag är som jag är så sket jag helt enkelt i det.

Varför denna historia? Jo, i morse skulle jag packa ner min lunch-soppa (ja - även denna gång med smak från orienten) i samma väska och tänker "kanske ska ta en plastpåse, det vore ju inte roligt om det rinner ut soppa i väskan som det gjorde förra gången". MEN TOG JAG EN PLASTPÅSE? Nej. Jag sket helt enkelt i det.

Är jag helt dum i huvudet? Varför gör jag så? Nu klarade sig väskan tack och lov pga annan typ av matlåda.

I brist på annan inspiration kommer här...

...en mailkonversation.

Från: Mo
Skickat: den 8 januari 2008 10:44
Till: Jo
Ämne:

Har du läst Mia Skäringers blogg?


Från: Jo
Skickat: 2008-01-08 11:00
Till: Mo
Ärende: SV:

Ja. Hon är bra. Och så snygg! Jag vill vara hennes vän.


Från: Mo
Skickat: den 8 januari 2008 11:07
Till: Jo
Ämne: Ang. SV:

Haha, jag visste att du skulle tycka det. Hon är lite som du på nåt vis. Fast mer andlig.


Från: Jo 2008-01-08 11:09
Till: Mo
Ärende: SV: Ang. SV:

Jag är nog andlig….


Från: Mo
Skickat: den 8 januari 2008 11:11
Till: Jo
Ämne: Ang. SV: Ang. SV:

Hmm... Du skulle aldrig kunna skriva "frid" på bloggen och mena det.


Från: Jo 2008-01-08 11:12
Till: Mo
Ärende: SV: Ang. SV:

Nä fan heller. >:]

Ljus och kärlek, din syster


Från: Mo
Skickat: den 8 januari 2008 11:15
Till: Jo
Ämne: Ang. SV: Ang. SV:

Nu låter du som Kristi Brud!! Som att du vill att jag ska "gå vidare", if you know what I mean.


Från: Jo 2008-01-08 11:18
Till: Mo
Ärende: SV: Ang. SV:

Haha, ljus & kärlek, det skriver ju Agneta Sjödin på sin hemsida. Där hon berättar om sin resa genom livet.

SMS systrar emellan en tisdagsmorgon

Mo: Det regnar och jag har HÅRGALÅTEN på hjärnan!

Jag: Men fyfan. "Stannar du inte brister hjärtat åh gud bevare han har bockfot"

Mo: Ja och så blandar jag ihop den med "In kommer far": "ska du förstöra pillevippen din som du ska stoppa in i f***a min - åh gud bevare han har bockfot"

"Hårgalåten" var ett stående nummer i skolavslutningsrepertoaren på vår lilla byskola någonstans i Hälsinglands djupa skogar på åttitalet. Vi tyckte den var så bra och stampade takten med våra små lågstadieben.

Bloggtorka

Egentligen vill jag inte göra annat än att blogga idag men jag måste dessvärre jobba. Lovar bättring!